onsdag 10 augusti 2016

Spännande utveckling angående Birka-chiffret?

Den hungerstrejkande maskiningenjören Tomas Blom rapporterar att han haft framgång i sin forskning om lantmätaren Jean de Rogier och dennes Birka-chiffer som via gömda ledtrådar i kartor avslöjar att Birka egentligen låg i Östergötland. Eftersom hans meddelande publicerades på en blogg som sedan låstes för allmänheten återger jag det här:
Eftersom min forskning nått “skarpt läge”, har jag beslutat att tills vidare plocka bort mitt arbete från nätet. Av hänsyn till fynden och för att inte riskera att bryta mot kulturminneslagen. Är du intresserad av och har insikt i Sveriges tidiga kristna historia är du välkommen att kontakta mig på tomas.bl.blom(at)live.se.
Tomas
  

onsdag 22 juni 2016

Erbjudande att bli rik och framgångsrik

Som en kommentar på ett tidigare inlägg fick jag detta utmärkta erbjudande som jag känner att jag måste dela med alla läsare:

Enkelt sätt att ansluta sig till Illuminati broderskap i värld. Vänligen kontakta Illuminati nätet registreringar officer i USA genom sin e-post nu: Joinilluminatiorganisation@outlook.com   och du ska ges perfekt chans att besöka Satan och dennes företrädare efter registreringar kompletteras med dig, ingen uppoffring eller mänskligt liv behövs, ger Illuminati brödraskap längs rikedom och berömda i livet, har du en fullständig tillgång till utrota fattigdomen borta från ditt liv nu. Så kontakta online registrator på: Joinilluminatiorganisation@outlook.com brödraskap Illuminati ...     OBS! Nedan ... DU kommer att få summan av 2 miljoner dollar och ett hus NÅGON DEL AV VÄRLDEN... Telefon: +2348189668803

fredag 17 juni 2016

Epost som arbetsverktyg

Igår hörde jag på radio en diskussion om man bör eller förväntas läsa epost när man inte är på jobbet (föranlett av denna debattartikel). Jag läser nästan aldrig epost hemma. Anledningen är inte bara att jag värnar min fritid utan också att i stort sett ingenting viktig för mitt arbete förmedlas via epost. Eftersom vi de senaste dagarna har haft stora problem på jobbet med vår nätverk efter ett omfattande strömavbrott, har jag haft anledning att fundera på vilka verktyg jag behöver för mitt arbete. Epost kommer inte högt upp på listan. Mest saknad är naturligtvis Subversion, för att kunna få tillgång till koden. Där jag sitter just nu, så är min virtuella utvecklingsmaskin lika oumbärlig. Dessa dagar skulle jag huvudsakligen arbetat i Jira med att organisera arbetsuppgifter, vilket alltså inte heller går. Våra kravhanteringsverktyg, som dessutom bara är åtkomliga från virtuella maskiner, är också nere.

När jag vill ha kontakt med arbetskamrater så återfinns epost långt ner på listan över verktyg. I första hand pratar jag med dem. Om de inte är fysiskt närvarande använder vi Skype/Lync. För kunskapsdelning och förmedling asynkront används något samarbetsverktyg, i vårt fall OneNote och Wikis. Epost används nästan bara av mina chefer ovanför produktionsteamet eller för att utannonsera insamlingar till diverse personers pensionsavgångar.    

torsdag 9 juni 2016

Mer om attacken i Kunduz

New York Times har en lång och läsvärd artikel om den amerikanska attacken mot "Läkare utan gränser":s sjukhus i Kunduz i Afghanistan. Jag har skrivit om denna tidigare, bland annat om att AC-130U är beväpnad med Boforskanoner vilket vissa nu försöker lyfta som en intressant svensk vinkling. En annan intressant sak i artikeln är frågan om vad det betyder när militära styrkor har till uppgift att "advise and assist", något jag diskuterat tidigare angående Irak

torsdag 2 juni 2016

Ryssarna tänker på den svenska familjen

Nyligen presenterades nyheten att ryssar fortfarande tänker på den svenska familjen. Den svenska ambassaden i Moskva genomför regelbundet opionionsundersökningar om den ryska attityden till Sverige. Bland annat tillfrågas de svarande om vad de först tänker på när de hör ordet "Sverige". Bland de förväntade svaren IKEA och Karlsson på taket återfinns också "svensk familj", Шведская семья (Shvedskaya sem'ya), vilket i artikeln ovan förklaras som
en friare familjebildning än den traditionella mamma-pappa-barn.
Vad betyder då "friare familjebildning"? En ledtråd ges kanske av att den ryska wikipedia-sidan för Шведская семья på svenska länkas till Ménage à trois, en sexuell eller romantisk relation  med tre personer.Om man bildgooglar Шведская семья så får man klart för sig att det inte är viktigt att man är tre i relationen 


Inte heller könsfördelningen verkar vara central



Ryska vänner förklarar "Svensk familj" som ett gammaldags kollektiv där barnen uppfostras gemensamt utan att veta vilka deras föräldrar är, och alla vuxna har fria sexuella relationer med varandra. Och det är det ryssar tänker på när de tänker på Sverige.

Johannes Nilssons Blodtörst

Många, kanske till och med de flesta, författare siktar på odödlighet för sina verk. En del tror att detta kan vara lättare att uppnå detta om man skriver böcker frikopplade från tid och rum, med vaga eller obefintliga beskrivningar av de platser och den tid där boken utspelar sig. I "Blodtörst" (Adlibris, Bokus) satsar Johannes Nilsson (blogg) på den motsatta strategin: att vara väldigt tydlig i sina referenser, boken utspelar sig i de kultur- och mediakretsar som populärt associeras till Södermalm och tiden är nu. En fara med att tydligt placera sin handling i ett nu är att man lätt åldras och känns gammal. Och nog är det uppenbart att "Blodtörst" även om den gavs ut i april 2016 till stora delar skrevs tidigare, eller så hänger Nilsson helt enkelt inte med längre. Några flitigt förekommande hänvisningar och teman i boken är Per Ström och hat i kommentarsfält medan till exempel Sverigedemokraterna eller kulturell appropriering helt saknas.

Att en text är nutida kan naturligtvis också ha flera vinster. En är att man kan peka på samtida fenomen utan massa krångliga omskrivningar. I "Blodtörst" lyckas författaren på ett tänkvärt sätt skildra hur det moderna mediesamhället fungerar. Då tänker jag inte i första hand på de otaliga referenserna till att romankaraktärerna använder sociala medier, skriver bloggar eller surfar efter information, sådant finns det säkert i alla böcker som utspelar sig i nutid. Istället är det beskrivningen av det rika ekosystem nätet utgör som intresserar. I boken skildras hur en idé kan födas i Flashbacks minst rumsrena forum, för att därifrån sprida sig till Aftonbladets kommentarsfält och obskyra bloggar, för att till slut, via YouTube, hamna på kvällstidningarnas löpsedlar. En beskrivning som inte är verklighetsfrämmande och som skildrar något nytt i vår tid. För om det finns något kvar av nätets demokratiska effekt så är det denna: fram till för något decennium sedan, om privatpersoners spekulationer eller skvaller skulle bli till riktiga nyheter så krävdes det att upphovspersonerna var några att räkna med. De med makt och inflytande har alltid kunnat påverka vår gemensamma världsbild. Men idag händer det faktiskt att det som det talas om i fikarummet på fabriken tränger igenom bruset och blir en del av det offentliga samtalet tack vare möjligheten till gräsrotsinflytande via nätet.

Eftersom jag är bekant med Johannes Nilsson och vet vilka kretsar han umgås i, som konstprojektet Hatklubben, funderade jag under läsningen över om "Blodtörst" är kontroversiell, om de beskyllningar om nedtystning, som kommer som ett brev på posten efter att boken inte recenserats eller hyllats, har något fog. Visst förekommer det en del knark och sex i boken men knappast i sådan grad att det kan väcka anstöt, om det överhuvudtaget är möjligt att väcka anstöt i dag med sådana skildringar. Det politiska området är naturligtvis mycket känsligare. Romanens huvudpersoner tillhör båda den goda sidan i den episka berättelsen om vår tid, om än på ett intelligent sätt. Jag föreställer mig att detta är en attraktiv och eftersträvansvärd position: att självklart stå upp för alla människors lika värde och möjligheter, utan att för den skull hänfalla åt plakatpolitik eller dumheter. Det är väl många människor som har insett att den största risken med att uttrycka en åsikt är alla idioter som håller med. Så om det finns något politiskt kontroversiellt i boken, vilket jag erkänner att jag själv är för avtrubbad för att kunna avgöra, är det nog snarare avsaknaden av ondska. Ingen i boken drivs av onda motiv, varken "old boys"-nätverket som kämpar för att trycka ner kvinnor eller de manshatande feministiska lesbianerna. Inte ens den stalkande, paranoide konspirationsteoretikern är en klassisk skurk. Möjligen är detta tillräckligt kontroversiellt för att vissa faktiskt ska dra öronen åt sig.

Den uppmärksamme läsaren noterar att jag inte sagt något om bokens handling. I detta fall motiveras det inte bara av att jag inte tycker att det tillför ett boktips speciellt mycket återberätta det som står i baksidestexten, utan också av att boken innehåller en hel del oväntade vändningar som det är bäst om läsare inte känner till. Sammanfattningsvis är boken rappt skriven med flera fängslande berättelsetrådar, intressanta miljöskildringar och smarta one-liners.  

måndag 23 maj 2016

Att placera orgoniter vid telemaster

I dessa dagar var naturligtvis en misstänkt bomb vid en telemast en stor nyhet. När föremålet visade sig vara en orgonit istället, utplacerad för att minska den skadliga stålningen från masten blev intresset inte mindre. Nyheterna har delats och kommenterats flitigt och många har varit roade eller arga. Vissa personer stödjer dock utplacering av orgoniter fullt ut och deltar själva i verksamheten: 


Att hålla på med orgonit kan dock ha oväntade följder, till exempel påhälsningar från svarta helikotrar.


Om man  inte är så händig kan man också köpa orgoniter:


På forumet Etheric Warriors kan man ta del av rapporter om utplacering av orgonit runtom i världen och även den teoretiska bakgrunden till verksamheten. Användaren "Tomas" har laddat upp en svensk breskrivning av hur man gör sin egen orgonit och har följande att säga om varför dessa bör placeras vid telemaster:

En orgonit med en storlek på endast 100ml (minsta rekommenderade storleken) har förmågan att neutralisera enorma mängder död energi inom en cirkel med 4-500 meters radie. Placeras en eller flera orgoniter strategiskt vid en radiosändare eller mobilmast så har de förmågan att omvandla all energi runt denna till positiv. Omvandlingen gör att denna strålkälla inte längre alstrar någon död energi, utan istället strålar ut positiv energi med hög frekvens. Det är således bättre att lägga en orgonit bredvid en strålkälla än att stänga av den. Kommunikationen som sändaren förmedlar påverkas dock INTE, du får inte sämre täckning på mobilen bara för att du har en orgonit i närheten. Orgoniten neutraliserar endast de negativa effekterna av den elektromagnetiska strålningen. Omvandlingen sker vid källan och inte vid orgoniten. Effekten av en orgonit kan inte mätas med konventionella mätinstrument utan måste helt enkelt upplevas för att kunna med säkerhet få reda på vilken effekt den har.

Han diskuterar även frågan om vädermanipulationer:

Indikationer finns dessutom på att dessa master ingår i ett massivt militärt system för dold global vädermanipulation där man med hjälp av avancerad teknik kan styra stormar och jetströmmar över hela jordklotet. Med ett sådant här system i händerna på fel makter så är konventionella vapen totalt överflödiga. Istället för att invadera ett land med fysisk militär, kan en angripare artificiellt skapa en naturkatastrof som slår ut hela landet.

För tydlighets skull är texten också illustrerad med bilder på olika sorters master:


I tråden "Cell Phone Tower 'Bomb' Drama in Sweden" uppmanar "Tomas" till fortsatt kamp mot konspirationen: