tisdag 14 mars 2017

Den nya rasismen

Fortsättning på intervju med den öppne rasisten Daniel Lampinen i serien Svenska bloggare. Till del ett.

F: Utifrån sett är det väldigt lätt att tro att din beskrivning av dig själv som rasist och din inblandning i detta diskrimineringsfall är ytliga provokationer från din sida. Är det sant och spelar det någon roll om folk tror det?

Jag kallar mig själv för rasist och jag formulerar det som jag kallar för den nya rasismen: Den nya rasismen.


F: Just detta med att du kallar dig för rasist. Du har ju försökt att göra en karriär på att utsätta dig för obehagliga saker ("pinsamhetskonsult"). Att öppet kalla sig för rasist, är inte det bara ytterligare en otrevlig sak att göra?

Det är verkligen inte "bara" den mentala utmaningen med att kalla sig själv för rasist som är grejen. Kallar sig själv för rasist gör man också för att till exempel visa att man inte är rädd för antirasister som använder rasistkortet som ett vapen. Att det i princip bara är en som tidigare visat sig benägen att lansera sig som pinsamhetskonsult som kallar sig själv för rasist, fungerar för övrigt som en indikation på hur mycket skam som finns i ordet "rasist". Vilket gör att antirasisterna kan hålla smygrasistdemokraterna i koppel. Vilket cementerar hierarkier i det offentliga samtalet. Vilket i sin tur påverkar migrationspolitiken. Och har gjort så under ett antal årtionden. Det bör vara lätt att tänka sig in i hur vår migrationspolitik hade sett ut om ingen varit rädd för att kalla sig själv för eller att bli kallad för rasist.

F: Har du gjort något annat med ditt rasistiska engagemang? Engagerat dig i någon rörelse som vill stoppa invandringen till exempel? Har du blivit kontaktad av andra personer med rasistiska åsikter?

Jag har i princip bara sysslat med metapolitik. Förutsättningarna för att göra något partipolitiskt saknas så länge stödet för mina metapolitiska projekt är så här pass lågt. För mig personligen finns det dock alltid möjligheter att ta vägar framåt genom att jobba mer individuellt och uppvakta enskilda individer (istället för att försöka bli viral).

F: Vilken typ av beslut är det för dig att arbeta med metapolitik och inte praktiskt? Är det ett taktiskt, för att du bedömer det som den mest framkomliga vägen, eller ett personligt, för att det känns mest tilltalande för dig? Eller något annat?

Det är inte direkt ett "beslut". Det bara blir som det blir.

F: När Nordiska Motståndsrörelsen demonstrerar är det en mängd personer som öppet kallar sig rasister, som i praktisk handling vill göra intryck på omgivningen. Inom Sverigedemokraterna har man gjort bedömningen att för att kunna påverka migrationspolitiken effektivt är det viktigt att inte kalla sig för rasist. Men du har valt en egen väg?  

De kallar inte sig själva för rasister! I den svenskspråkiga världen är det, vad jag vet, bara jag och Janne som gör det!


F: Om man som Magnus Söderman, aktiv i Nordiska Motståndsrörelsen, skrivit en bok som heter "Rasist, javisst" så är man väl inte helt främmande för begreppet. Även på en sida som denna så sticker de inte under stol med sin "biologiska världsåskådning". Men återigen, en sådan stolthet över att vara ensam om sina åsikter. Om man brinner för det man tror på blir man väl snarare glad när andra tycker samma sak?

Jag har inte sagt att jag kände till den boken, vilket jag inte gjorde. Ska snarast läsa på om boken. Och det är synd att nån kan göra tolkningen att jag skulle mena att jag är ensam om mina ÅSIKTER. (Det finns till exempel mer än 800 000 smygrasistdemokrater. Det jag däremot är i princip ensam om, är att kalla mig själv för rasist.) Det är också extremt synd att nån kan göra tolkningen att jag inte skulle vilja att folk ska göra samma sak som mig. Jag är i extremt stort behov av folk som backar mig, genom att till att börja med följa mig (användarnamn daniellampinen) och/eller den nya sekularismen (användarnamn nyasekularismen) på sociala medier.

F: För en som är van att vara aktiv på sociala media verkar Google Docs vara ett konstigt verktyg för att sprida information?

Jag använder docs.google.com/document... när den plattformen passar för det som jag vill förmedla. Produkten/appen Document känns snäppet "fräschare" än bloggplattformar, och mycket "fräschare" än egna domäner, när man vill publicera långa texter och göra ord till länkar. Det blir mer socialt om man finns på samma plattform för samma stora företag som alla andra. Och att man kan öppna upp och dela dokument som tidigare varit låsta, är praktiskt och väldigt internet. docs.google.com/spreadsheets är dessutom den givna plattformen om man, som jag, i kalkylbladsform vill visa upp översikter av min ekonomi - Daniel Lampinen / Economy - och mitt resande: Daniel Lampinen / Travel dreams. Båda produkterna/apparna Document och Spreadsheets är extremt lättredigerade. Man har flikar öppna i webbläsaren och skriver in eller suddar bort när man vill uppdatera utan att behöva klicka spara.

F: Jag vet inte om någon är intresserad av en djup diskussion om plattformar men fungerar Google docs för dig, är det någon som besöker sidorna?

Klart det är "någon" som besöker docs.google.com-sidorna. Folk är ju inte så sugna på att läsa långa texter. Men de långa texter jag ändå har, vill jag ofta ha på docs.google.com-sidor och inte på bloggplattformar eller egna domäner.

F: Om vi backar lite skulle jag vilja fråga lite mer om metoder på internet: du är förtjust i poddar. Hur många poddar driver du? Varför tycker du så mycket om det?

Just nu Lampinenpodden och Dokusåpapodden med radarparet. Jag nätverkar samtidigt som jag spelar in. Och får säga saker som jag vill ha sagt.

F: Är det något du vill förändra/förbättra med ditt sociala medie-användande?


Vill alltid förbättre allt, blir aldrig nöjd.

F: Vad skulle du beteckna som en förbättring?

Förbättringar är det som jag från fall till fall kallar för förbättringar i min egen prestation. Att bli följd av de riktigt stora massorna är varken något som jag tror att jag kan bli eller som jag satsar på, även om det hade varit fantastiskt.

F: Har du några tips på bra bloggar eller andra bra saker på internet?

Nej. Blir för snuttifierande. Jag kan tipsa om internet som helhet.

F: Finns det inga andra profiler som du själv speciellt följer?

Jag vill samarbeta med alla och SKULLE KUNNA följa vem som helst!

måndag 13 mars 2017

Den öppne rasisten

Intervju med den öppne rasisten Daniel Lampinen. Ett inlägg i serien Svenska bloggare.

F: Berätta lite om dig själv.

Jag är ett original. Försöker inte göra det som är normalt, försöker bara göra det som är bra.

F: Du sprider ganska mycket information om dig själv på internet. Du kommer ursprungligen från Åland?

Nej. Flyttade hit 2012. Född och uppvuxen i Sverige.

F: Din personliga historia är kanske inte jätteviktig men du är alltså född och uppvuxen i Sverige, har sedan bott på Åland och någon annanstans i Finland, för att numer igen bo i Sverige?

Född och uppvuxen i Sverige. Flyttade till Åland 2012 och BOR KVAR här.

F: Vilka sociala media använder du? Vilka profiler och projekt?

Typ alla! Jag har eller borde ha användarnamnet "daniellampinen" överallt.

F: Och om man bara vill följa dig på ett ställe, var är det?

twitter.com/daniellampinen


F: Varför började du med sociala media?

Sociala medier är social infrastruktur. Ett verktyg för att kunna kommunicera med fler och göra det snabbare. Man börjar med sociala medier för att man vill kommunicera med andra.

F: Är kommunikation ett självändamål, eller finns det något du vill kommunicera?

Eftersom jag inte har några eftertraktade kompetenser på marknaden, måste jag istället kommunicera och samarbeta med många för att i arbetslivet någon gång kunna nå längre än bara till de sorts löpande band-jobb som jag har nu. Rent filosofiskt/ideologiskt är mitt yttersta mål med min kommunikation att göra det offentliga samtalet mer ärligt och mindre ytligt. Det gör jag till exempel genom att missionera för den nya sekularismen - Den nya sekularismen och twitter.com/nyasekularismen - som har budordet "var ärlig istället för god".

F: Kommunikationen är alltså ett verktyg för att du ska få en karriär? Det finns andra personer, ingen nämnd, ingen glömd, som har försökt att förvandla sitt trollande på internet till någon sorts social media-kampanj-kunskap för att göra en karriär av det? Är det vad du siktar på?

Ja, eftersom jag saknar eftertraktade kompetenser på arbetsmarknaden så måste jag kommunicera och samarbeta med många för att avancera inom arbetslivet. Jag skulle inte säga att jag "trollar". Så det är verkligen inte det som jag försöker göra något av.

F: Jag noterar att du inte använder ordet "rasist" när du beskriver dina mål. Kommentar på det?

Jag använde inte det ordet där. Men det som jag kallar för den nya rasismen - Den nya rasismen - är en del av den nya sekularismen.


F: Är du nöjd med hur du fungerar på sociala media?

Jag är jävligt missnöjd med hur pass få följare jag har.

F: Varför förtjänar du fler följare? Är det roligt att följa dig, lärorikt, spännande?

Sa inte att jag "förtjänade" det, bara att jag var jävligt missnöjd med hur pass få jag har. Folk får bilda sig sin egen uppfattning.


F: Vilka reaktioner får du på dina inlägg?

Att folk sprider åsikter, sanningar och osanningar om mig. När folk sprider sanningar och åsikter om mig, gillar jag det. När folk sprider osanningar eller på olika sätt försöker förvränga andras bild av mig, motverkar jag det när jag har möjlighet.

F: Några exempel på dessa osanningar?

Nä. Jag sprider inte osanningar avsiktligt.

F: När man för första gången stöter på dig på internet så tänker säkert många att du lider av någon neuro-psykiatrisk diagnos. Gör du det? Vad tänker du om den reaktionen?

Jag "lider" inte av något. Det enda av det jag har som jag själv ser som ett problem, är den form av OCD/tvångssyndrom som innebär att man kastar bort lite för mycket av sitt liv på överdrivet säkerhetstänk. Detta är dock bara mitt problem. Som jag tar mig friheten att inte söka hjälp för, eftersom det inte är tillräckligt allvarligt. Detta problem drabbar inte heller min omgivning. Har aldrig blivit diagnosticerad med något av någon psykolog och har aldrig känt behov av att bli det. Däremot kan jag kalla mig själv för olika saker. Just nu kallar jag mig själv för narcissist. Här är sånt som jag kallar mig själv för tillfället: Daniel Lampinen

F: Har dina aktiviteter haft några negativa konsekvenser för dig personligen?

Längst ner på DÖR listar jag alla mina martyrmeriter.


F: Den enda riktiga negativa konsekvensen du verkar ha råkat ut för är att du möjligen inte fick ett arbete? Vill du berätta lite om det?

För många komplicerade detaljer i arbetslivsdiskrimineringsfallen. Men via twitter.com/dlvspk får man en bättre överblick än den som jag kan ge i ett svar här. Men en extremt kort sammanfattning är att det började med att jag i mina ansökningar redovisade vilka åsikter jag uttrycker på fritiden och att det slutade med att tingsrätten kallade det för diskriminering men samtidigt beslutade att arbetsgivarna hade godtagbara skäl att diskriminera mig.

Del två av intervjun med mer om Lampinens rasism.

måndag 6 mars 2017

Fler udda bokreatips

Fler tips på udda fynd under bokrean:

Anna-Karin Linder Krauklis & Daniel Linder Krauklis "Finna dolda ting : en bok om svensk rollspelshistoria" (Adlibris, Bokus)
Jag skrev om denna bok här.

Pontus Lundkvist  "Du som välte pinnen" (Adlibris, Bokus)
Pontus Lundkvist är rolig.


Heléne Lööw "Nazismen i Sverige 2000-2014" (Adlibris, Bokus)
Lööws böcker i serien "Nazismen i Sverige" är standardverk om högerextremism i Sverige. Jag har skrivit om den första av dem "Nazismen i Sverige 1980-1997" här.


Åke Mokvist "De ovanliga : människor som går mot strömmen" (Adlibris, Bokus)
En klassiker i genren "udda människor". Ömsinta porträtt av enslingar och särlingar. Möjligen lite väl många gamlingar som bor ensamma i skogen.


Kristina Ohlsson "Glasbarnen" (Adlibris, Bokus)
Bra spännande barnbok i Maria Gripes efterföljd.


Clark Olofsson "Vafan var det som hände? Del 1" (Adlibris, Bokus)
Självbiografi av Sveriges mest kände brottsling.


Deanne Rauscher, Gösta Elmquist, Janne Mattsson "Bordellhärvan : makten, männen och mörkläggningen" (Adlibris, Bokus)
Bordellhärvan är en mycket intressant skandal i svensk nutidshistoria. Boken är bra och försöker inte städa över de mer murkiga delarna av historien. Förvånande att jag inte skrivit om den.


Jo Salmson "Stjärnstenen" (Adlibris, Bokus)
Jo Salmson "Tam tiggarpojken" (Adlibris, Bokus)
Jo Salmson "Tams svåra prov" (Adlibris, Bokus)
Jo Salmson "Maros resa. En samlingsvolym" (Adlibris, Bokus)
Jag har skrivit om Jo Salsons böcker här och här.


Per Svensson "Vasakärven och järnröret : om den långa bruna skuggan från Lund" (Adlibris, Bokus)
Denna bok var på rea i en Akademibokhandel även om den inte verkar vara det på nätet. Att det har skrivits många böcker om SverigeDemokraterna är naturligtvis inte konstigt. I flera av dessa har man också upptäckt den skånska vinkel, att SD som vi känner det idag är sprunget ur den skånska myllan. Jag har skrivit om hur SD beskrivs i Hans Anderssons bok "Stövlarna står putsade i garderoben" från 1988.


Shaun Tan "Borttappad" (Adlibris, Bokus)
Jag har skrivit om denna bok här.


Ola Wikander "Gud är ett verb" (Adlibris, Bokus)
Denna bok var på rea i en Akademibokhandel även om den inte verkar vara det på nätet. Ola Wikander är teolog och språkvetare som bloggar intressant på "Ur språkets tunnlar" Förvänta er inlägg om exotiska och utdöda språk, datorspel och musik.


Jimmy Wilhelmsson  "Generation 64 : Commodore 64 gjorde mig till den jag är" (Adlibris, Bokus)
Spelpappan skriver om sin barndoms datorer.


Men den verkliga behållningen av varje bokrea är naturligtvis järnvägsböckerna.

söndag 5 mars 2017

Udda bokreatips

Några, mer eller mindre, udda tips om vad som går att fynda på årets bokrea:


Jan Bergman "Sekreterarklubben : C-byråns kvinnliga agenter under andra världskriget" (Adlibris, Bokus)
Denna bok var på rea i en Akademibokhandel även om den inte verkar vara det på nätet. Jag använde Bergmans bok som källa när jag skrev om underrättelsemannen Helmuth Ternberg och har skrivit om den närbesläktade "Kodnamn Onkel" av  Lena Svanberg.


Håkan Blomqvist "Främlingar på vår jord : ufokontakter i Sverige" (Adlibris, Bokus)
Jag skrev om denna bok här.


Lena Ebervall & Per E Samuelson "Bombmannens testamente" (Adlibris, Bokus)
Denna bok var på rea i en Akademibokhandel även om den inte verkar vara det på nätet. Lars Tingströms liv är en fascinerande röra med trådar in i Palmemordet.


Carl-Michael Edenborg  "Över gränsen och andra erotiska noveller" (Adlibris, Bokus)
Denna bok var på rea i en Akademibokhandel även om den inte verkar vara det på nätet. Carl-Michael Edenborg, före detta redaktör på Vertigo, doktor i alkemi, bestseller-författare, borde inte behöva någon presentation.  


Eric Ericson "Korrespondens" (Adlibris, Bokus)
Jag tyckte att Ericsons "Brev till samhället" var rolig.


Mattias Gardell "Raskrigaren : Seriemördaren Peter Mangs" (Adlibris, Bokus)
Jag har tidigare skrivit om Mattias Gardells bok "Rasrisk". Just nu håller jag också på och läser Gardells "Islamofobi", återkommer om denna. På Blueshift har Kristoffer Hell skrivit negativt om sin medverkan i boken men detta inlägg verkar vara bortplockat nu.
På bokrean finns ytterligare en bok om Peter Mangs: "Äventyr i Svenssonland : seriemördaren Peter Mangs" av Joakim Palmkvist (Adlibris, Bokus)


Maria Gripe "Skuggan över stenbänken" (Adlibris, Bokus)
Jag har tidigare skrivit om några av Maria Gripes böcker här.


Göran Hägg  "D'Annunzio : dekadent diktare, krigare och diktator" (Adlibris, Bokus)
Rekommenderad av Thomas Nydahl och kanske inte fullt lika entusiastiskt av Bernur.


Jonas Inde "Överlevare" (Adlibris, Bokus)
Jonas Inde har varit skandalernas man, från sammanbrott på Twitter till medverkande i nazistiska  podd-sändningar.


Dan Josefsson "Mannen som slutade ljuga : berättelsen om Sture Bergwall och kvinnan som skapade Thomas Quick" (Adlibris, Bokus)
Göran Lambertz  "Quickologi" (Adlibris, Bokus)
Hannes Råstam "Fallet Thomas Quick : att skapa en seriemördare" (Adlibris, Bokus)
Christer van der Kwast "Bortom rimligt tvivel : Thomas Quick och rättvisan" (Adlibris, Bokus)
En mängd böcker om Thomas Quick ingår i olika bokreor i år. För rättvisans skull tydligen två som talar för Quicks skuld, och två som talat emot. Ingen av de två böcker om Quick som jag skrivit om ingår dock: "Kvarblivelse" av Thomas Quick själv eller Dan Larssons "Mytomanen Thomas Quick".


Leonard Jägerskiöld Nilsson "Fotbollens heraldik" (Adlibris, Bokus)
Det stora nöjet med bokrean är de oväntade böcker man kan hittar som man aldrig skulle leta efter. Kanske en bok om fotbollens heraldik är något för dig?


Kalle Lind "Femtiotvå festliga riksdagsledamöter" (Adlibris, Bokus)
Kalle Lind "Högerhumor : från revykungar till poddliberaler" (Adlibris, Bokus)
Kalle Lind "Människor som gått till överdrift" (Adlibris, Bokus)
Att läsa en man med skägg Kalle Lind är alltid underhållande. Jag har tidigare skrivit om hans bok "Människor som har haft fel".

Till sist, ett argument för bokreans existensberättigande: en vägg med dagböcker av Tage Erlander.